
I torsdags var barnen påskkärringar för första gången. Lilla V hade en alldeles för lång klänning som han snubblade på hela tiden. Han fattade inte riktigt principen för när de ringde på en dörr så satt han sig direkt i trappan med ryggen mot dörren. Men han var så nöjd med att bara gå omkring i klänning och sin lilla hink och ropa : "Gla påsssk" rakt ut.
När jag sa till stora A att man kan inte gå påskkärring om man inte har något att ge bort till dem man ringer på hos, så föreslog hon att jag kunde väl skriva ut nåt från datorn kanske?. Nähä du, här ska det ritas annars blir det inget påskkärringeri. Och hon fick faktiskt ihop fyra helt egenritade teckningar, vilket inte är så illa för en lat och inte så tålmodig 5,5-åring.
Imorgon ska vi på 60-årsuppvaktning och på måndag på 70-årsuppvaktning.
GLAD PÅSK!
Karin